Yes, again a Dream Theater quote and only 4 weeks to the show. Exciting!
Annars verkar det som om vi lever efter olika “seasons”. Speciellt under studietiden med skolstarten nu på hösten. Det märks att folk har börjat söka sig till sina respektive ställen och några är ännu kvar en vecka men sedan… ja det varierar mellan “spännande” och “hjälp va om int jag får nå arbete o int har nånting att se fram emot i studieväg”.
skrev dethär redan i måndags men jag tappa min konsentration… undrar hur jag ska fortsätta nu?
sku vilja kolla på några live DVD’n Meatloaf o Blind Guardian… men va ut en sväng o såg på stjärnorna o funderade eller på något sätt upplevde olika kännslor, vet int hur jag ska beskriva det. imellanåt kan jag få, de närmaste jag kan säga e dagdrömmar fast int ändå. nånting som jag hör, ser, upplever producerar en bild, som ett minne men int ett distinkt minne. t.ex. en höstadag kan väcka ett sådant bildminne av ett hus i dragsvik o det är mer som en kännsla än ett minne fast platsen e verklig. sedan finns det också liknande kännslor som väcker bilder fast de e platser jag int varit på kan det typ vara en bild vad som just nu händer men på andra sidan sjön. raates, de e så svårt att beskriva. e dehär bara yrsel?
måst fara sova.
Har inte ord att beskriva kvällen… Gud ÄR Mäktig!
jaha. då sku man vara ett år äldre igen. Då måste förståss frågan “hur känns det” ställas: Hur känns det? Hmm, jag vaknade på morgonen och var inte allt för trött. For till jobbet, börja känna mig trött och hann int riktit reflektera över situationen. Mot lunch börja jag tänka att “jag känner mig gammal”. Detta eftersom jag hade lite sjukt i ryggen. Detta berodde dock på mitt stiliga engagerande i GBK’s match dagen före. På halvtid gick jag till huvudbyggnaden bakom målet för att fråga pappa om han hade en mössa jag kunde låna. Det var nämligen väldigt kallt och blåsigt, för att inte nämna regnit. Tyvärr fanns ingen mössa. En GBK:are som tränade sköt bollen förbi mål och den stannade vid planket några meter ifrån mig. “Hmm, ingen i närheten som verkar vilja engagera sig. Jag kan ju sparka bollen åt dem” tänkte jag. Jag sparkade bollen åt dem. Dock kom jag inte att tänka på att det kunde vara halt på lerunderlaget före jag låg på rygg. Säkert en kul syn för nån eventuell åskådare. Nåja, som resultat av detta fick jag spendera så gott som hela andra halvleken med att försöka få ren min skinnjacka som var helt lerig på vänstra sidan och armen. Inte så kul men jag fick använda omklädningsrummet så jag behövde int frysa åtminstone.
Ja, var va jag? På jobbet hann jag inte reflektera över frågan så mycket (int just nå) och när jag kom hem börja jag göra i ordning här hemma. De första vännerna kom och vi satte oss ner och tog del av gemenskapen, kaffe och kakorna. Efter våra magar var belåtna hittade vi till vardagsrummet där jag lade på lite bakgrundsmusik (Pink Floyd-PULSE DVD’n) men musiken och showen var så bra så att alla gärna följde med konserten. Fler vänner droppade in och efter Pink Floyd bestämmde vi oss för att prova piltavlan jag fått. Jag var naturligtvis bäst
men många andra överraskade med stilpoäng och att bl.a söndra en pil och t.o.m. söndra själva tavlan, tack Lina
Nåja, när jag vidare forskar i frågan “hur känns det?”, tänker jag på något som min kusin sade när han fyllde 18. först var han entusiastisk över att bli vuxen men sedan hade han läst psykologi där det konstaterades att pojkar mognar såpass sent att egentligen 24 års ålder skulle motsvara en mental ålder på 18. Som slutsats av detta måste man väl anta att jag nu när jag fyllt 24 borde vara vuxen. En mogen, ansvarsfull, sansad man som med omsorgsfullt övervägande går igenom möjligheter och val. Av kvällens aktiviteter skulle man dock kunna tro att jag är 12. Vi spela “bollen i gropen”. I mitt första försök mena jag springa på Manne då jag försökte nå bollen. När jag gömmde mig bakom häcken på gatusidan kom Lasse (som var sökare) gående mot mig, jag visste att han fått syn på mig och gick bara närmare för att bekräfta min identitet. I ett desperat försök att hinna före honom tog jag ett språng över häcken. När jag steg upp och insåg hur bred häcken egentligen var och måste således kasta mig huvudföre över häcken. Min andra tanke var “oj, den av ändå sådär hög” så jag flög med huvudet mot marken, tog emot med händerna, rullade ett varv runt när jag landade och steg direkt upp o började springa för att försöka utnyttja Lasses skrattande som en distraktion. Tyvärr fungerade det ej. Till sist lyckades jag nå bollen två gånger före vi till sist sluta spela.
Så vad kan jag säga? Att växa sker inte på basen av en viss dag där du blir en viss ålder. Tillväxt kommer från det du gör. De situationer du handskas med och de personer du spenderar tid med. Och visst är det roligt och viktigt att behålla barnasinnet.
Tack kära vänner för en välsignad härlig dag! You Rock! Ha det gott i era studier, jag hoppas ni får framgång och att ni trivs med det. Jag hoppas vi ses före ni åker och om int så hoppas jag vi ses snart igen. God bless you!
ok. e hemma efter en dag me mycket program. en bra vecka bakom.
måndag: jamma me jontte, cool!
tisdag: hmm, minns int nå extra, tog det väl bara lugnt.
onsdag: till stan me nisse, via grille
torsdag: morbrors villa i esse, alpha planeringsmöte, bönsku, (censurerat p.g.a. okända läsare men myki skrattande) broder med familj kom på besök
fredag: hanging out with family
lördag: that’s now. först av allt fick jag sova utan att bli störd av nån irriterande väckarklocka. vakna 9 och sedan 11 tiden verka de konstigt att vara vaken den tiden utan att ha nå att göra. besök med god mat och god efterrätt. föddisfest i gröithamn, guitarhero första gången. gitarrlärare på scen, Helloween – Keeper of the Seven Keys Part 2. låten “You Always Walk Alone” passa bra eftersom mina vänner övergav mig. men ja fick iaf njuta av skön, uppiggande, glad, rolig, kännslofull musik.vänta en stund på att Timo(Kick Ass guitarplayer!) sku koma från backstage men orka sedan int vänta o lämna o harmas senare.
söndag: bror med familj åker tillbaka till åbo. förlovningsfest.
måndag-söndag: ? förslag?
don’t know where I’m going, don’t know what to do. trying to find… väntar, no hurry. snart har alla åkt från stan igen…